yttersta tanken

Urban Cone – Freak

Det är en konstant kamp,
Att vara någon.
Som även du strider emot.
För vem vill leva livet,
Utan att ha en identitet?

Jag klandrar dig inte att sikta högt,
När du väl kan.
Jag hindrar dig inte att vara någon annan,
Om du väl vill.
 Lika så tar jag inte på mig skulden,
När inget går som du tänkte dig.

För en gång käre vän,
Kunde du tala sanning.
Och jag kunde,
Fortfarande läka mina sår.
Men du har blivit ilsken,
Och jag naiv.

Du lämnar allt bakom dig.
Inklusive henne och henne.
Medan jag tar ett spår närmare kärlek.
Och med svarta ögon ser du ner på mig.
Och slår sönder bilden av mig.

Utan att du förstår det krossade du dig själv,
För jag jämfört mot dig är jag älskad,
Av någon.
Av henne. 

Nu ligger spegeln krossad,
Och jag ser inte längre,
Mitt andra ja.