torsdag 31 oktober 2013


Andas,
Ta djupa andetag.
Stampar i takt med högra benet.
Jag är nervös.

Klockan tickar,
Högt.
Mörkret ligger tätt och regnet öser.
Jag är stressad.

Stå i kö till nya saker.
Himlar med ögonen.
Jag är osäker om detta var rätt.
Jag är rädd.

Att försöka förstå sig på Psykologi.
Huvudet värker.
Att svara på frågor,
Jag har inga svar.

Okända ansikten.
Känner mig utpekad.
De analyserar mig från topp till tå.
Jag känner mig naken.

Efteråt ligger ett slags tillstånd över mig.
Tystnad.
Tysta steg hemåt. 
Jag suckar tungt.



onsdag 30 oktober 2013


Lugnet kommer efter stormen,
Med en djup suck stängs ögonen.
Det som en gång gjorde ont,
Läker sakta men säkert.

Även om jag inte har viljan,
Så hänger ett löfte över mig.
Något som inte går att bryta,
Något som är ovärderligt.

Svagt leende på läpparna,
Tar vi hand i hand,
Och strövar sakta framåt.
Mot något,
Vi en gång hade.


tisdag 29 oktober 2013


Everything falls down,
Breaks.
Everyone lies,
Takes everything.
Everybody forgets
Turns away.

My heart is pumping so hard.
And my fingers crawls under my skin.
Grinding teeth,
Staring into nothing.
I feel so betrayed..

My throat are so sore,
My eyes hurts.
And breathing is complicated.
The hands infront of me,
Wants to destroy everything they sees.

Whats wrong?
How are you?
Would I be able to answer these questions?
When you don't give me the chance to even open my mouth..

I am awake,
Just waiting for the chance to make it better.
But I am talking to myself,
Alone in the dark..

I wish I didn't feel hatred,
But even I,
Do so..


måndag 28 oktober 2013


Det var en gång att han litade på andra.
Det var en gång han hade vänner.
Det var en gång han kände sig trygg,
I att faktiskt vara sig själv.

Det var en gång att han älskade henne.
Det var en gång då han gav allt för henne.
Det var en gång han dog för henne,
Men hon märkte inte det.

Det var en gång då allt var bra.
Det var en gång då allt gick över styr.
Det var en gång då raseriet bubblade över,
Och han blev ett monster.

Det var en gång då han inte kände sig besviken.
Det var en gång då han inte kände sig sviken.
Det var en gång då han var sig själv,
Men nu låter hon inte honom vara det.

Det var en gång då han trodde på sig själv,
Men det ändrade hon på. 

fredag 25 oktober 2013


You never could wrap your head around the whole notion of therapy and view it as anything other than invasive. Refusing to admit your need for help, your decision to try and tackle your depression on your own now seems woefully miscalculated. Your friends may have been willing to listen to you at first, but over time your reluctance to accept any of their advice simply drove them away, leaving you with little in the way of a support network. With nobody to vent to and an inability or unwillingness to seek help on your own, you quickly lost any desire to attempt to overcome your depression and your downward spiral seemed to compound geometrically.

tisdag 22 oktober 2013


Ord har ingen mening,
Gester har ingen betydelse.
Försöka duger inte.
För det finns inte något som nåd.

Vindarna är starka,
Luften är torr.
Kinderna är frusna,
Blicken är låst.

Det har äntligen kommit till det slutet,
Att jag inte vet varför jag skriver längre.
Vad jag gör här och vad jag är till för.
Jag har ingen mer rätt än någon annan.

Om jag kunde, 
Skulle jag bytt plats med en död man.
Som ser livet högre upp än jag.
Som utnyttjar det bättre,
Än jag. 

Jag vill bli sedd,
Jag vill bli hörd.
Men även de som en gång var,
Märker inte.

Jag vill lämna allt tillbaka,
Ända till min själ,
Som förtjänar sin äkta ägare..


måndag 21 oktober 2013


Vi bygger upp murar runt oss,
Skyddande från allt som skadar oss utifrån.
Och sakta med säkert,
Spricker alla känslor vi en gång har känt.

De starka färgerna från hösten viker sig sakta.
Allt omkring oss blir kallt och dött.
Mina läppar är torra,
Och huden min är blek.

Det som en gång levde,
Tar sina sista andetag.
Allt ändras, 
Så länge jag tar en annan väg.

Som kärlek ger värme,
Så bildar kylan omkring mig hat.
Frustration och ilska,
Sliter, slår och skriker.

De en gång lekfulla ögonen,
Är nu bara fyllda med hat.
När de ser in i spegelbilden.

söndag 20 oktober 2013


För eller senare,
Kommer allt ifatt oss.
Tillslut,
Faller ridån.
Lika så,
Så ler vi igen.

lördag 19 oktober 2013


Vart tar vi vägen, när alla omkring oss har somnat?
Med fortfarande sömniga ögon reser vi oss, för att förstå.
De är inte längre kvar. 

Mörkret ligger så tätt intill oss, så svårt att få fram ett ljud.
Det ända som vi finner omkring oss, är tår belagda kinder och ett blött täcke.
Utifrån världen som ligger tyst, hörs en tyst viskande efter hjälp.

Man önskar att det som hade skett skulle tagit en annan sväng, en annan väg.
Och att man kanske var lite starkare, lite mer förståelig. 
Dock så märker vi aldrig vad vi mister, innan vi är tillbaka till steget, att sakna.

Tiden och årstiderna går vidare, även om vi kanske inte gör det. 
Det sägs att ett brustet hjärta läker, detta kan ta upp till ett år.
Ett år av saknad, ångest, och önskan.

Helt otroligt att en sådan liten kropp, en sådan liten människa, kan släppa lös på så mycket känslor.
Att känna så mycket, för något som inte finns, för någon som inte älskar.
Människor är allt underliga varelser. 

Så många tankar går igenom våra hjärtan, jag vill inte finnas.
Jag önskar ibland att jag kunde slå ur allt ont, skära ut ondskan.
En önskan att få vara kär.

Vart tar du vägen, när alla runt dig försvinner?
Med oklart huvud sätter vi oss upp.
Nu är vi ensamma.


fredag 18 oktober 2013




I don't know what's up or what's down.
Neither can I see the things infront of me,
Less the things behind me..

Memories starts to get fuzzy,
They entwine each other.
And eveyrthing makes me see my mistakes through life.
It should have been you..




Världen är sig inte lik.
Blickar kastats mot det som var.
Viljor stärks mot nuet.
Vi lägger allt vi äger och har,
På morgondagen.

Sekunder blir till minuter,
Och minuter blir timmar.
Tankar och funderingar tar form av frustration.
Och känslor drar oss tillbaka till önskan.
Det som inte uppfylls,
Faller till ånger..

Två slag, fyra slag, sex slag.
Hjärtat dunkar snabbare, hårdare.
Den illande känslan av sorg klämmer åt om våra små hjärtan.
Men allt som lämnas kvar,
Är fläckar av desperation.

Utrymmet mellan oss,
Du och Jag.
Verkar inte bli mindre,
Även fast vi känner varandra runt oss än.
Håller fast,
Om det lilla.

Vad ser vi i våra spegelbilder?
Vad ser du på andra sidan glaset?
Saknad av sanning,
Vart tog lojalitet vägen?

Varför stannar vi inte?
När vi behöver varandra?
När vi jagar efter skuggor i mörkret?
När vi dör utan varandra?..

onsdag 9 oktober 2013

tisdag 8 oktober 2013


Kämpa, 
Håll glöden levande.
Skynda,
Finn en lösning åt allt.
Arbeta,
För ingenting värt.
Hitta din mening,
Bland ett allt för o-existerande liv.

Kalla det paranoid,
Kalla det psykiskt ostabil.
Ingen kommer bry sig i slutändan. 
Ingen kommer förstå dig,
Tillslut.

Skrik, 
Tills din röst inte ekar mera.
Tjut,
Tills inte ens tårarna finns.
Ge upp,
Då det är viljan av de få.

Vem försöker vi lura?
Vi är inte välkomna,
Något mer.. 

måndag 7 oktober 2013



My body is old,
And I feel weary.
Decaying,
Forgotten.
There is nothing left.
Just a hallow shell.

Once,
I let fear take the best of me.
Now,
It's kindess taking the toll.
Society won't remember me.
In a few years.
Neither will they.
Neither will I.

Autumn will pass into winter,
And everything will be quiet in the dark city.
Still,
I smile for the worse.
But what am I supposed to do?
When I don't have any other way to go?
The only way back.
Is the only way out.

Do you remeber me?
Like you used to do?
Or am I forgotten?
Like I use to be..

söndag 6 oktober 2013


Ett sista leende emot ett sista farväl.
Innan dörren stängdes till en värld,
Som menade allt en gång i tiden.

Helt plötsligt känns varje minut, varje timme så seg.
Tyngden över kroppen släpper inte,
Och jag orkar knappt bära det som en gång var.

Minnen så klara, foton över rum och vägg.
Tapeter av sorg, av lycka och kärlek.
Kemikalier jag inte förstår.

Men vi vet innerst inne, att tiden var kommen.
Att äntligen släppa varandras händer.
Och omfamna det gångna.

Läppar bemöts,
Och lyckan stiger i kroppen.
När ett sista leende ses emot ett sista farväl.


  



I'm not as strong as I am supposed to be.
But you do stupid things when you are in love

tisdag 1 oktober 2013


And everyone say something else.
How am I able to to tell you everything is okay?
Everything is so plain, so boring.
So..
Not worth the time..