Det finns så mycket som ligger dolt under ytan.
Och sakta men säkert så drunknar jag.
Mina lungor fylls av tjära, olja och bensin.
Kolsvart.
Små plåster sätts över allt för stora sår.
Hjärtat dunkar,
Sydda sår spricker.
Hjärtat slår.
Läkande sår rispas.
Hjärtat hamrar.
Allt jag har kvar är billiga ord och meningslösa gester.
Så småningom kommer jag stå tomhänt.
Blek och förstörd.
Men jag förtjänar det.
Det är bättre så.
