måndag 25 februari 2013
fredag 22 februari 2013
She and her darkness
I look at myself through the mirror,
After a while I said,
"There it was"
When I saw myself blink.
tisdag 19 februari 2013
Vi passerar varandra i ett ögonblick.
Svart emot svart.
Ordlekar jag inte förstår mig på längre.
Kroppen tär i ung ålder.
Gammalmodig,
Förbipasserande,
Slutstation.
Nätterna förblir långa,
Mörkret förblir fasa,
Jag förblir vakande.
Fotsteg emot markens kalla yta.
Ivriga beslut,
Ångrande hjärtan.
Minns jag när jag var liten?
Allt tar slut,
Jag ser inget annat.
Sunt förnuft och ilningar.
Trötta tankar.
Stillastående rörelse,
Meningar som inte går ihop.
Människor som slår ihop.
Jag som inte löser det.
Som kallas livet.
måndag 18 februari 2013
Only the winds
The world around me moves a bit faster.
For every step,
I end up two steps back.
The world is to great.
I can't keep up.
And those around me,
Seems to lose there grip on me.
I have learned the hard way.
The world thinks I'm ready.
To stand tall,
To see me turn into something beautiful.
But the truth is,
My mind is still so fragile..
As the world great me welcome.
I slowly turns away,
From waving hands and smiles.
To my last escape,
My own world of silence.
My own world of lonliness.
Ah..
This emptiness consumes me..
I'll be okay,
That's what I must say.
Because if you knew,
Eveything going on inside of my head.
You would be running.
Because,
Who would want a boy with scars?
onsdag 9 januari 2013
Jonathan Jeremiah – Gold Dust
A long time,
It took a really long time,
To settle down,
Finding the right one,
Between the mass.
But I found you,
The love of my life.
"Something's very wrong,
but it's some form of gentle insanity"
You said it once to me,
And that's maybe true.
because after all we been through.
Noone would be sane.
But after the crash of feelings,
The shattering of toughts.
The insecurity of the mind,
The temptation of greed.
Our hearts connect.
eveything went into silence,
And we could actually see eachother.
Without the fear of not being ourselves.
And we noticed.
It was you all along.
You who where my everthing.
My smile,
My bright eyes.
My sunrise,
My gold dust.
onsdag 26 december 2012
Hurts – Illuminated
Det var länge sen jag kände mig levande, Så som jag nu denna dag.
Allt för länge sen jag drog djupa andetag ner mina lungor.
Men snart ett år sen, började sakta isen smälta.
Steg för steg gick klockan mer normalt.
Världen började snurra.
Ett ljus tändes inom mig,
Och mitt liv skiner nu.
intill bländande.
Mina tankar vägrar samla sig,
Jag svamlar, Jag gör misstag i din närhet.
Mitt hjärta slår snabbare, Mitt huvud blir tungt.
så många fel, så många symptomer.
Kärleken tog mig med storm,
Innan jag han förstå det.
bilder, tusentals bilder, am ögonblick.
De som berättar för mig,
Vem du är.
Och jag beskådar de foton,
Du gett mig.
Ditt vackra röda hår,
Ditt charmiga leende.
De nyansskiftande ögonen av blå, grå och grön.
Allt gömt bakom ett par glas.
Det strular och det skriks,
men allt dör ut snart,
Till en enda känsla av överlevnad.
Ett begär av närhet.
En önskan av dig.
Jag väntar vid horisonten,
Av den dröm jag lever i.
I önskan att snart se dig där,
Bredvid mig igen.
Jag skiner i din närhet.
och du är snart hos mig igen.
Pinky swear.
Jag älskar dig.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)



.jpg)



