Skriken ekar igenom mitt huvud, De utdelade slagen markeras snart med blåmärken.
Ser den utslagna tanden vid foten av marken.
Blodet flyter lugnt ner för min mungipa.
Tårarna ligger i kant, redo att forsa över.
Sakta glider jag ner mot väggen och tänker
''Det är inte simpelt att vara jag'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar